Framgångsrikt forskningsprojekt för rening av PFAS
Projektet Testbed PFAS har utvärderat reningstekniker för förorenat vatten och jord samt PFAS-fria släckmedel, med goda resultat. Nu finns vetenskapligt testade metoder för rening av vatten färdiga att tas i bruk. Projektet har även bidragit till ny kunskap om PFAS-fria släckmedel, vilka behöver ersätta släckvätskor, brandskum, som innehåller PFAS.
– Resultaten är värdefulla för försvarssektorn men också för samhället i stort, när så många aktörer nu byter till PFAS-fria släckvätskor, säger systemingenjör Dennis Norin, FMV.
Forskningsprojektet Testbed PFAS har genomfört en mängd tester och utvärderingar i laboratoriemiljö och i brandhallar. Foto: David Lagerlöf för RISE
Testbed PFAS är ett samarbetsprojekt mellan RISE, Försvarsmakten, FMV och Fortifikationsverket.
– Tack vare en mycket omfattande testverksamhet kan vi nu visa vilka metoder som är både realistiska, hållbara och effektiva för rening av vatten från PFAS-föroreningar. Nu är det dags för alla aktörer som behöver rena vatten att börja använda metoderna, säger Tove Mallin, forskare på RISE och projektledare för Testbed PFAS.
Två tydliga mål
Testbed PFAS, som startade 2020, har haft två tydliga mål, att hitta fungerande reningstekniker för förorenad mark och vatten samt att utvärdera PFAS-fria släckmedel för att ersätta PFAS-baserade brandskum. Resultaten från testverksamheten har varit kunskapshöjande för FMV:s arbete, bland annat inför upphandlingen av PFAS-fri släckvätska till Flygvapnet.
– Testbed PFAS var ett givande projekt för FMV, där vi bland annat identifierade skillnader mellan PFAS-fria släckvätskor och de som innehåller PFAS. Projektet har gett FMV fördjupade kunskaper kring dessa släckvätskor, vilket ger goda möjligheter att hantera risker vid design av försvarsmateriel och system. FMV har gått från att ha teoretiska kunskaper till att få dem bekräftade i testverksamheten, säger Dennis Norin.
– Projektet har gett ökad kunskap kring PFAS för samhället i stort och för Försvarsmaktens del har det bidragit till att Flygvapnet idag har släckmedel utan tillsatt PFAS, det är ett viktigt och konkret exempel på Försvarsmaktens miljö- och hållbarhetsarbete, säger generalmajor Stefan Sandborg, chef för Försvarsstabens stödenhet.
Storskaliga fältförsök
De tidiga testerna i projektet genomfördes vid RISE laboratorier i Borås och de slutliga storskaliga fältförsöken för rening av PFAS-förorenat vatten gjordes vid Tullinge vattenverk i Botkyrka kommun samt vid Ängelholms flygfält.
Vid testerna på RISE laboratorier användes samma vatten och jord för samtliga tester för att få en vetenskaplig och rättvis jämförelse mellan reningsteknikerna.
Vid vattenverket i Tullinge var vattnet förhållandevis rent, i princip ett dricksvatten med för höga halter av PFAS-ämnen, medan vattnet vid Ängelholms flygfält innehöll många andra föroreningar och partiklar samt mycket högre PFAS-halter jämfört med Tullinge. Detta ställde helt olika krav på reningsteknikerna.
– Detta är en viktig slutsats från våra utvärderingar att olika reningstekniker passar för olika typer av vatten eller jordar och föroreningssituationer. Vissa tekniker fungerar i princip bara om vattnet är relativt rent från annat än PFAS-ämnen medan andra tekniker fungerar bättre om vattnet är riktigt smutsigt och förorenat, säger Tove Mallin.
Intressanta resultat
De omfattande testerna som genomförts inom Testbed PFAS har gett tillfredsställande data och därmed ett gott underlag till kommande upphandlingar av reningstekniker.
– Resultaten av Testbed PFAS är intressanta och kommer att användas i Fortifikationsverkets fortsatta upphandling av PFAS-hantering på våra fastigheter. Vi genomför redan nu ett antal pilottester vid Karlsborgs flygfält där forskningsprojektet gett vägledning i vilka metoder som är mest lämpliga att utvärdera där, säger Gunnar Edlund, specialist på Fortifikationsverket.
Projekt Testbed PFAS pekar också på ytterligare en utmaning. När man övergår till PFAS-fria släckmedel behöver den tidigare släckningsutrustningen renas från PFAS, alternativt bytas ut helt. De försök som genomförts har bland annat visat att pH-värde på rengöringsmedlet är en viktig faktor.
– Vi har tagit stora och viktiga steg framåt både gällande reningstekniker och PFAS-fria släckväskor, men det finns utmaningar kvar. Rening av jord har genomförts i laboratorieskala med goda resultat men här behövs fortfarande både utveckling av nya tekniker samt fler och större tester, säger Tove Mallin.
Vad är PFAS?
- PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället.
- Tack vare sina eftertraktade tekniska egenskaper används PFAS idag i många typer av varor och kemiska produkter. PFAS är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning, vilket gör att de till exempel inte bryts ner av UV-ljus, kemiska ämnen eller höga temperaturer. Många PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande eller har ytaktiva egenskaper.
- PFAS-ämnena är persistenta, det vill säga att de är svårnedbrytbara och stannar kvar när de släpps ut i naturen. PFAS-ämnena är dock en stor grupp kemikalier som har olika egenskaper och de beter sig därför olika naturen och i människokroppen.
- Enskilda PFAS-ämnen regleras genom lagstiftning på såväl global nivå, EU-nivå och på nationell nivå. Det finns ingen övergripande lagstiftning som gäller för alla PFAS-ämnen som grupp, däremot regleras specifika PFAS-ämnen i olika regelverk. Det finns dock en gemensam syn inom EU att PFAS-ämnen ska behandlas som en grupp. I linje med detta har Sverige tillsammans med flera andra medlemsländer föreslagit en bred begränsning i Reach-förordningen som omfattar alla PFAS-ämnen, förutom de som redan är reglerade idag. Förslaget utvärderas just nu av den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa.
Publicerad: 2024-03-26