Javascript verkar inte vara påslaget? - Vissa delar av FMV:s webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

På fmv.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från fmv.se används. Läs mer om kakor och hur de används på fmv.se.

Prenumerera

Här är du nu:

Start / Verksamhet / Test och Evaluering / Provplatser / Vidsel / Historier från Vidsel / Ny målrobot

Ny målrobot

Lars Lundberg, serviceledare målrobotverkstaden, förbereder en målrobot för uppdrag.Lars Lundberg, serviceledare målrobotverkstaden, förbereder en målrobot för uppdrag.

Bättre flygprestanda och möjlighet att ha flera enheter samtidigt i luften gör FMV:s nya målrobot perfekt för dagens och morgondagens provverksamhet inom luftområdet.

Målrobotar används vid robotprov eller övning, alltså då Försvarsmakten eller industrin behöver prova ut eller öva med missiler mot ett riktigt mål. Då agerar målroboten det mål som ska bekämpas. Prov och övningar med målrobot kan gälla antingen luft till luft- eller mark till luftsituationer. Beroende på vad som ska provas utrustas målroboten nästan alltid med någon form av tillsatsutrustning. 

IR släpmål, SM3c, som bogseras av målroboten.IR släpmål, SM3c, som bogseras av målroboten.

– Det kan till exempel handla om släpmål med facklor, radarreflektorer eller träffindikator som mäter avståndet på vilket en missil passerar, säger Lars Lundberg, serviceledare målrobotverkstaden.

Det är i hans verkstad som målroboten görs i ordning inför ett uppdrag. Här byggs även de tillsatser som ska användas för uppdragen.

 

I målrobotverkstaden på FMV:s provplats i norrbottniska Vidsel står rödorangea robotar på sina stativ i täta rader. Under en övergångsfas samsas det gamla målrobotsystemet med det nya i den gräsbevuxna hangaren vid den västra banänden. 

I målrobotverkstaden hos FMV T&E i Vidsel samsas just nu både de gamla och nya målrobotarna.I målrobotverkstaden hos FMV T&E i Vidsel samsas just nu både de gamla och nya målrobotarna.

Ett otränat öga ser kanske bara en viss nyansskillnad i färgen, men skenet bedrar. Det är en helt ny robot som levererats av amerikanska Kratos.

Lars Lundberg trasslar ut linorna på en fallskärm innan han packar ihop den.Lars Lundberg trasslar ut linorna på en fallskärm innan han packar ihop den.

Bättre prestanda

Den nya roboten är uppbyggd på ett liknande sätt som föregångaren. Den skickas upp med hjälp av en startraket och landas med fallskärm. Den största skillnaden i konstruktionen är att den är byggd av kolfiber istället för aluminium som föregångaren.

Men den verkligt stora skillnaden ligger i hur målroboten kan användas av kunden. Den är dels något snabbare än föregångaren men framför allt kan den svänga mycket hårdare. Den nya målroboten tål 9G, alltså nio gånger normal gravitation, jämfört med föregångarens 5G.

– Den ökade svängprestandan gör den till ett högst relevant mål för de system som våra kunder behöver testa idag, säger Benny Dahlberg, systemingenjör för målrobot hos FMV i Vidsel.


Simulerar ett modernt hot

 Med bättre fart- och svängprestanda utgör den nya målroboten ett lyft för FMV:s provanläggning Vidsel Testrange, där Folke Olsson är skjutledare. Under prov är det hans uppgift att leda jaktflyg mot målet. Därför leder han även de operatörer som styr målrobotarna.

– Operativt gör den förbättrade prestandan att roboten beter sig som ett modernt hot. Den kan också göra undanmanövrar som ett modernt hot och till skillnad från föregångaren kan den flyga lågt och går att användas över vatten, säger Folke Olsson.

Målroboten är en UAV, en obemannad flygfarkost. Piloten sitter framför skjutledaren i ledningscentralen. Målroboten kan flygas manuellt eller autonomt. Oftast föredrar provledaren att målroboten flygs manuellt.

– Piloten leds med kurs, fart och höjd av skjutledaren så att det kan tajmas med jaktflygplanet. I och med att provet alltid måste göras över ett exakt område kör vi helst målroboten manuellt så att vi kan sänka fart eller ta ett extra varv om det skjutande flygplanet inte är på plats i tid. Det är svårare att göra vid autonom flygning, säger Folke Olsson.

Härifrån styrs avfyrningen av målroboten, men så snart den lyft tar pilot och provledare i kontrollrummet över kontrollen.Härifrån styrs avfyrningen av målroboten, men så snart den lyft tar pilot och provledare i kontrollrummet över kontrollen.

Kan flyga var som helst

En annan nyhet med den nya målroboten är förmågan att verka var som helst.

– Nu kommer vi kunna vara mobila. Kommandosystemet fungerar lika bra i en container eller lastbilsskåp som i vår kontrollcentral i Vidsel. Och avfyrningsrampen går att ställa upp var som helst. Det var ett av kraven när man handlade upp den här farkosten. Så om en kund vill åka någon annan stans i Sverige eller utomlands, så har vi inga tekniska begränsningar, säger Benny Dahlberg.

FMV är först i Europa med den nya målroboten men den järnmalmrika jorden vid provplatsen har ställt till det för tillverkaren, som har fått göra modifieringar för att få roboten att fungera tillfredsställande. Det har bland annat handlat om att ersätta vissa sensorer och hur roboten ska värdera data från GPS och den egna magnetiska kompassen.
 
– Vi har som krav att tillverkaren ska bevisa att den fungerar här hos oss där vi ska använda den. Även om vi är en liten kund jämfört med det amerikanska försvaret är vi viktiga för tillverkaren. De försöker göra allt för att det ska fungera för oss, säger Benny Dahlberg.


Tipsa om sidan

Fyll i formuläret för att skicka en länk till den här sidan.

Fält markerade med * är obligatoriska.


* Fältet är obligatoriskt

Publicerad: 2017-04-26 10:30. Uppdaterad: 2017-04-26 11:03. Ansvarig: Visa e-postadress.

Fakta

Ny målrobot
Data för tidigare målrobot inom parentes

  • Namn: Kratos BQM-167i (MQM-107B)
  • Uppgift: Att själv agera mål eller släpa mål i luften.
  • Toppfart: Mach 0,93 (Mach 0,8)
  • Lägsta flyghöjd: 8 m (200m)
  • Högsta flyghöjd: 15 000 m (12 000 m)
  • Bränslevolym: 284 l (240 l)
  • Svängprestanda: 9G (5G)
  • Kan flygas över vatten: Ja (Ja)
  • Maxlast: 725 kg (675 kg)
  • Operatörer vid flygning: 1 (2)
  • Antal robotar i luften samtidigt: 8 (1). FMV har dock bara möjlighet till 2 samtidigt på grund av antal inköpta styrenheter.
  • Mobil kommandoenhet: Ja, prov kan genomföras var som helst (Nej)

Så förbereds målroboten för ett uppdrag i 12 steg

  1. Verkstaden tar emot en beställning från projektledaren som visar hur målroboten ska vara utrustad.
  2. Teknikerna i verkstaden tillverkar de beställda målen, ofta IR-facklor eller radarmål. De packar också den fallskärm som målroboten ska använda för att landa efter utfört uppdrag. ¨
  3. Själva farkosten klargörs mekaniskt och elektriskt i hangaren. 
  4. Farkosten bogseras till avfyrningsplatsen.
  5. Teknikerna tankar farkosten och genomför en motorkörning. Nu kontrollerar också piloten att kommandosystemet mellan farkost och ledningscentralen fungerar som det ska.
  6. Efter motorkörningen tankas roboten upp och alla tillsatser hängs på.
  7. Startraketen ställs in i rätt vinkel på startrampen med hänsyn till vikt, tyngdpunkt på målroboten och temperatur på startplatsen.
  8. Startraketen monteras.
  9. På provledarens kommando tänds startraketen och farkosten lämnar avfyrningsrampen. Så fort den lämnat rampen tar pilot över kommandot och leds av skjutledarna i ledningscentralen. 
  10. Efter avslutat uppdrag landar målroboten i fallskärm i övningsområdet.
  11. Roboten bärgas med hjälp av helikopter från provområdet och flygs hem som hängande last.
  12. Teknikerna besiktigar roboten och genomför eventuella reparationer. Därefter är den redo att användas i kommande prov- eller övningsverksamhet.