Javascript verkar inte vara påslaget? - Vissa delar av FMV:s webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

På fmv.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från fmv.se används. Läs mer om kakor och hur de används på fmv.se.

Prenumerera

Här är du nu:

Start / Materielprojekt / Jas 39 Gripen
  • JAS 39 Gripen

  • JAS 39 Gripen

  • JAS 39 Gripen

  • JAS 39 Gripen

  • JAS 39 Gripen

Det har kallats Sveriges största industriprojekt och med satsningen på JAS 39E Gripen kommer FMV-projektet under åren 2013 till 2026 att omsätta drygt 47 miljarder kronor. En vidareutvecklad Gripen som tillför helt nya egenskaper är det för Sverige snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att få tillgång till de förbättrade förmågor inom beväpning, skydd och räckvidd som är nödvändiga för att kunna möta framtidens hot.

Utvecklingsarbetet med nya JAS39E Gripen pågår nu, men på FMV bedrivs samtidigt också arbetet med vidmakthållande och införandet av beställda uppgraderingar av den nuvarande JAS 39C/D Gripen. Det systemet ska användas i många år till i Sverige och även av övriga länderna som köpt Gripen, Thailand, Tjeckien, Ungern och Sydafrika.

FMV:s uppgift är att se till att detta omfattande projekt håller sig inom ramarna för tid, kostnad och prestanda. Eftersom JAS 39E Gripen ska vara i drift till efter 2040, så ligger FMV:s fokus inte bara på utveckling och anskaffning utan även på att driva utvecklingen mot en kostnadseffektiv lösning i den så kallade vidmakthållandefasen, det vill säga under den långa period som flygplanen kommer att användas av Försvarsmakten.

Många parallella processer

Rent konkret innebär både Gripen E-projektet och de olika projekten runt JAS 39C/D-versionen mycket planering och koordinering för FMV:s personal. Många parallella processer på olika ställen måste fungera tillsammans och leverera på rätt nivå i rätt tid. Till det kommer arbetet med värdering av leveranserna. Går utvecklingen enligt plan? Är något försenat? Ligger leveransen på rätt nivå? Har leverantören nått upp till det som avtalats?

Gripenarbetet vid FMV handlar inte bara om flygplanet utan lika mycket om det som är runt omkring. Utbildningsutrustning, simulatorer, flygplanets stödsystem, utbildning och hur flygplanet ska hanteras på marken.

I ett projekt med flera parter finns det många perspektiv att ta hänsyn till. Industrin har delvis andra drivkrafter än FMV. FMV:s huvudfokus är att se till att systemet uppfyller de operativa kraven, men också att systemet som helhet blir kostnadseffektivt.

En viktig uppgift för FMV är också att förstå kundens förutsättningar och processer. Försvarsmakten och eventuellt tillkommande kunder ska vara nöjda och systemet ska vara säkert att operera.

Varför JAS 39E Gripen?

Ända sedan Gripensystemet introducerades i Försvarsmakten har det varit under kontinuerlig utveckling. Genom så kallade flygmaterielsystemlyft har systemet succesivt fått förbättrad förmåga i snitt vart tredje år.

Det är ett arbetssätt som har fungerat mycket bra, men nu behövs större förändringar för att Gripen ska fortsätta vara det effektiva flygsystem som Sverige behöver efter 2025.

För det talar tre huvudfaktorer:

  • Utvecklingen i närområdet
  • Den allmänna teknikutvecklingen
  • Den militärtekniska utvecklingen

När det gäller försvarsmateriel, och särskilt komplexa system som flygplan, gäller långa utvecklingstider. Därför är det viktigt att vara uppdaterad kring andra länders utvecklingsprojekt och agera för att kunna möta dem när systemen väl är i drift.

Tittar man runt i omvärlden på de system som finns och de som håller på att utvecklas av till exempel Ryssland och USA är det tydligt att den operativa förmågan behöver stärkas för att fortsatt vara operativt relevant efter 2025. Då räcker det inte bara med succesiva flygmaterielsystemlyft utan det behövs något med bättre prestanda.

Simuleringar innan beslut

Som en del av beslutsunderlaget inför beslutet om anskaffning av JAS 39E Gripen gjordes ett antal simuleringar utifrån olika scenarier. Scenarierna baserades på Sveriges närmiljö i kombination med de nya hotmiljöerna som andra länders system skapar. Analysen av de genomförda scenarierna pekade på behovet av ett nytt flygplan.

Analysen visade också att de utländska alternativen till att vidareutveckla Gripen var dyrare utan att för den skull ge ökad förmåga. Därför blev FMV:s rekommendation att arbeta vidare med Gripen som plattform och att genom några större förändringar tillföra flygplanet helt nya egenskaper.



Tipsa om sidan

Fyll i formuläret för att skicka en länk till den här sidan.

Fält markerade med * är obligatoriska.


* Fältet är obligatoriskt

Publicerad: 2016-11-21 12:40. Uppdaterad: 2016-12-05 13:54. Ansvarig: Visa e-postadress.

Dan Averstad

Kontakt

Dan Averstad

Direktör GRIPEN
Telefon:08-782 44 37
E-post:

Fakta

Viktiga nyheter i JAS 39E Gripen

Storlek: Längre och bredare än dagens Gripen. Mer bränsle, vilket ger ökad räckvidd och uthållighet.

Motor: General Electric F414. Omkring 20 procent starkare än motorn i JAS 39C/D Gripen.

Radar: AESA-radar. Kan röra på sig inne i flygplanets noskon och därigenom fortsätta att hämta in måldata medan flygplanet flyr efter att ha avfyrat en robot.

Människa-maskininterface: Nytt gränssnitt för piloten baserat på ökad grad av sensorfusion ger ökad operativ effekt.

Ökad tillgänglighet: Sammantaget kommer JAS 39E Gripen ha en lägre kostnad per enhet sett till systemets hela livscykel jämfört med JAS 39C/D Gripen.

Avionik: Med nytt sätt att strukturera informationen i den flygande elektroniken, med flygsäkerhetskritisk information i ett spår och taktiskt information i ett annat underlättas framtida uppgraderingar av de taktiska delarna i systemet.

TAU-länk: Taktisk datalänk. För att effektivt kunna dela information som sensordata med andra enheter.

EW-system: Nytt telekrig-, varning-/motmedelssystem. För ökat egenskydd och överlevnad.

IRST: Ett system för att passivt upptäcka objekt genom deras värmesignatur, utan att till exempel använda radar och trigga motståndarens radarvarnare.