Javascript verkar inte vara påslaget? - Vissa delar av FMV:s webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

På fmv.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från fmv.se används. Läs mer om kakor och hur de används på fmv.se.

Prenumerera

Här är du nu:

Start / Nyheter / Nyhetsarkiv / Nyheter 2013 / Radarreparatörerna i Halmstad

Radarreparatörerna i Halmstad

Hoppa till nyhetslistan

Torgny Nyman, radartekniker vid FMVRadarteknikern Torgny Nyman gillar när det är komplicerade uppdrag, till exempel Underrättelseenhet 23.

De har kompetens som spänner över hydraulik, el och elkraft, kyla, elektronik och IT samt mekanik. Det behövs om man ska klara att reparera och modifiera radarutrustning med tillbehör.

Torgny Nyman och Johan CorteliusNär man vandrar runt bland luftvärnspjäser och radarstationer på Luftvärnsenheten vid FMV:s Markverkstad i Halmstad ser det inte ut att vara så komplicerade saker. Men bakom plåtskalen finns mängder av avancerad teknik.

- Vi pratar om det allra vassaste som finns inom det här området, säger Kjell-Arne Nilsson, som samordnar underhållet av radar och luftvärnsenheter.

Han pekar på Underrättelseenhet 23 (UndE23), som förutom att mäta in jakt- och attackflygplan, helikoptrar, kryssningsrobotar och bomber, kan upptäcka mycket små mål som raketer, artillerigranater och granatkastargranater.

Det var de egenskaperna som gjorde att den fick göra en insats i samband med OS i London 2012. Den ligger helt enkelt långt fram, tekniskt sett, när det gäller luftvärnsområdet.

- Det är komplicerat i sig själv i alla delar eftersom det handlar om att bedöma avstånd, höjd, hastighet och riktning. Men sedan ska grejerna också kunna samverka med andra enheter, säger Kjell-Arne Nilsson.

Vidareutvecklad teknik

Dagens radarsystem innehåller naturligtvis ett antal dator, dessa levererar detaljerade digitala kartor på en bildskärm. Annat var det förr konstaterar Kjell-Arne, då fick operatören titta på en indikator för att försöka se små radarekon.

- Det har hänt mycket de senaste tjugo åren, men det är mycket som också hänger med än. Ta Hawk till exempel. I år är det 50 år sedan det amerikanska robotsystemet Hawk började användas i det svenska luftförsvaret. Med svensk vidareutveckling och flera modifieringar lever systemet fortfarande i högsta grad, idag under namnet Eldenhet 97, berättar Kjell-Arne Nilsson.

Det mesta runt luftvärnssystemen servas och vidmakthålls i Halmstad. Förutom radarstationerna är det den så kallade lavetten, den del som skjuter iväg roboten mot målet. Men själva roboten tas om hand på annat håll.

- Vi felsöker och gör jobbet själva utom till vissa komponenter där vi använder underleverantörer. I och med att det är så komplicerade system krävs det en hel del kunskaper för att hitta felen och justera dem, men det är den utmaningen som gör det här så intressant, säger Kjell-Arne Nilsson.


Läs mer om luftvärnssystemet Eldenhet 97


Tipsa om sidan

Fyll i formuläret för att skicka en länk till den här sidan.

Fält markerade med * är obligatoriska.


* Fältet är obligatoriskt

Publicerad: 2013-11-28 16:14. Uppdaterad: 2013-11-28 16:18. Ansvarig: Visa e-postadress.