FMV - Se utan att synas
Javascript verkar inte vara påslaget? - Vissa delar av FMV:s webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

På fmv.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från fmv.se används. Läs mer om kakor och hur de används på fmv.se.

RSS:Prenumerera

Här är du nu:

Start / Nyheter / Nyheter från FMV / Se utan att synas

Se utan att synas

Hoppa till nyhetslistan

Miroslav Cerny förklarar för Fritz Maier, systemingenjör inom C3-området på SPL Led FMV, att man kan gå in i varje enskild emitter i farkosten för att se i vilket mode som den arbetar. Då kan man bedöma vilken uppgift som piloten, mest troligt, har.

FMV genomför en demonstration av ett så kallat passivt sensorsystem. På en bildskärm syns två punkter. Genom att snabbt analysera den kombination av signaler som sänds ut från flygplanen visar det sig att det är två JAS 39 som på låg höjd kommer in från norr längs kusten.

På skärmarna som står uppställda i en lektionssal på Luftvärnsregementet i Halmstad syns varenda flygrörelse över södra Sverige och Danmark. Även fartyg runt kusterna ser man på skärmarna.

– Vi gör den här demonstrationen för att öka kunskapen om hur den här typen av så kallade passiva sensorer för luft- och havsövervakning fungerar, säger Carl Fischerström, som samordnar demonstrationen.

Carl FischerströmVi vill skaffa oss mer kunskaper om passiva sensorsystem för att kunna göra rätt bedömningar om hur vi sätter samman framtidens sensorsystem för luftövervakning. Det säger Carl Fischerström vid FMV. Samma lägesbild över luft och hav får man från de radarkedjor som Försvarsmakten idag har längs kusterna, så vad är det som gör att FMV har bjudit in ett tjeckiskt företag för att genomföra en demonstration av sitt sensorsystem?

– Det speciella med passiva system är att de är svåra att upptäcka för motståndaren. De lyssnar bara, medan radarsystem skickar ut signaler som reflekteras mot objektet, vilket gör att de är lättare att slå ut. Vi och Försvarsmakten behöver veta mer hur vi ska sätta samman framtida sensorkomponenter för att skapa en operativ förmåga som kan matcha en möjlig motståndare, säger Carl Fischerström.

Triangulering ger läget

Karta som visar trianguleringDe tre sensormottagarna placeras i en stjärnform med en central mottagarstation i mitten. Mikrovågslänk eller optisk kabel binder samman enheterna.Med tre sensorer placerade så att de bildar en stjärna med en centralantenn i mitten går det att bestämma riktning, avstånd och höjd för farkosten. Det gör man med den så kallade TDOA-tekniken som mäter tidsskillnader hos de mottagna signalerna.

Lars CarlssonLars Carlsson är systemingenjör vid FMV. Han konstaterar att en konventionell radar är lättare att hitta och slå ut. Medan den passiva tekniken, en form av signalspaning, kan se utan att synas. Detta ger förbättrade möjligheter till överlevnad på stridsfältet.– Man kan mäta så små tidsskillnader som ner till 3 nanosekunder, och det gör att systemet kan identifiera föremålets läge i alla tre dimensionerna trots att sensorerna inte står så långt ifrån varandra, säger Lars Carlsson, systemingenjör vid FMV.

Nosradarn, radio och Länk 16 i ett stridsflygplan är exempel på emittrar som ger ifrån sig signaler som det passiva sensorsystemet kan uppfatta. Men inte nog med att man kan följa farkosten, det går att identifiera vilken typ av farkost det är.

– En databas med information om sändarfrekvenser och pulsfrekvenser hos emittrarna hjälper operatören att identifiera farkosten, säger Carl Fischerström. Man kan också gå in i varje enskild emitter och dra slutsatser om vilket uppdrag flygplanet kan ha.

Framtida vägval

Framför skärmarna sitter Miroslav Cerny som har 30 års erfarenhet av kontinuerlig utveckling av det passiva sensorsystemet. Han pekar på skärmen och säger att där över Danmark är det just nu en lufttankning på gång.

– Det här är egentligen ingen ny teknik, men modern signalbehandling, ett bibliotek med information om emittrar som systemet självt skapar och snabba IT-processorer har gjort att det blivit effektivt och användarvänligt, säger Lars Carlsson.

FMV genomför nu ett antal demonstrationer av systemet för inbjudna gäster inom försvarssektorn som ett led i kunskapsuppbyggnad om passiva sensorsystem.

– Det kommer att ge oss bättre förutsättningar att ta fram underlag inför vägval av framtida sensorinformationssystem, säger Calle Fischerström.

Fakta

VERA NG – passivt sensorsystem

  • Passiv övervakning, tidig varning
  • Detekterar elektromagnetisk energi
  • Spårning av mål i två eller tre dimensioner, i realtid
  • Räckvidd på 400 km
  • Identifiering av 200 mål samtidigt
  • Från början ett Sovjetiskt system som vidareutvecklats av det tjeckiska företaget ERA Omnipol

Foton: Hans Ivansson


Tipsa om sidan

Fyll i formuläret för att skicka en länk till den här sidan.

Fält markerade med * är obligatoriska.


* Fältet är obligatoriskt

Publicerad: 2018-03-21 10:00. Uppdaterad: 2018-03-21 10:00. Ansvarig: Visa e-postadress.