Javascript verkar inte vara påslaget? - Vissa delar av FMV:s webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

På fmv.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från fmv.se används. Läs mer om kakor och hur de används på fmv.se.

RSS:Prenumerera

Här är du nu:

Start / Nyheter / Nyheter från FMV / "Till sjöss under stirlingdrif…

Huvudnavigering:

"Till sjöss under stirlingdrift"

Hoppa till nyhetslistan

Laddar videospelaren

Hjälpinformation

Hoppa till stäng hjälpinformation

Snabbkommandon
Mellanslag: spela/pausa
Pil vänster och pil höger: gå bakåt och framåt 10 sekunder
Ctrl + pil höger/vänster: gå bakåt och framåt 20 sekunder
Pil upp och pil ned: öka eller minska volymen 10 procent åt gången
F: fullskärm
Esc: stäng fullskärm
1-9: hoppa till 10 procent, 20 procent... 90 procent av filmen
M: tyst läge
C och/eller T: slå på/stänga av textning
?: visa lista på dessa snabbkommandon

För ctrl + pil i Safari kan särskilda inställningar behöva göras för att det ska fungera.

Pågående: 00:00:00 / Total tid: 00:00:00
x
Sjösättning av den modifierade och förlängda HMS Näcken.

För 30 år sedan blev HMS Näcken den första militära ubåten med ett luftoberoende maskineri, som baseras på Stirlingmotorn. Maskineriet ökar uthålligheten i undervattensläge från ett par dygn till flera veckor.
– Det har inneburit en enorm förändring av hur man använder ubåtarna, säger Anders Hägerstedt, projektledare vid dåvarande ubåtsbyrån på FMV.

Drömmen om ett luftoberoende maskineri har funnits ända sedan andra världskriget och flera olika försök att ta fram ett sådant maskineri har gjorts.

– En ubåts främsta egenskap är att hålla sig dold. I Sverige funderade man mycket över hur man kunde minska tiden som den exponerade sig över ytan. För så fort ubåten sticker upp något, röjer man sig. Det blev särskilt tydligt på 80-talet när satelliterna kommit, säger Anders Hägerstedt.

Därför fick FMV på 1980-talet i uppdrag av Försvarsmakten att studera möjligheten att utveckla ett luftoberoende maskineri till ubåtarna.

HMS Näcken delas. Foto: Saab Kockums

För- och nackdelar

Sommaren 1980 började Anders jobba på FMV som utvecklings- och projektingenjör, efter att ha jobbat på Försvarsmaktens ubåtsflottilj i sju år. Han jobbade under Björn Berg, chefen för ubåtsbyrån. Den första uppgiften var att titta på för- och nackdelar med olika alternativ till ett luftoberoende maskineri för ubåtar.

– Alternativen var Stirlingmotor, torpedmotor och litiumbatterier, som hade börjat komma vid den här tiden. Torpedmotorn föll på att den var tillverkad för att användas en gång, litiumbatterier verkade lovande, men man hade ännu inte fått fram hur man skulle ladda dem. Det som blev kvar var Stirlingmaskineriet.

FMV ansvarade mot Försvarsmakten för utvecklingen av maskineriet och Kockums AB, som dessutom äger United Stirling, ansvarade för installationen på båtarna. För att testa motorn och det luftoberoende maskineriet byggde man en ubåtssektion med en Stirlingmotor.

– I slutet av 80-talet gjorde man stora framsteg med motorn och såg att maskineriet fungerade som system.

Akterskeppet lyfts bort efter delning. Foto: Saab Kockums

Unikt beslut

1986 genomgick båten HMS Näcken en generalöversyn och då bestämdes det att ett Stirlingmaskineri skulle installeras på ubåten. Nu togs ett unikt beslut.

– Vi skulle dela båten itu och foga in en tilläggssektion med stirlingmaskineri. Det hade aldrig gjorts förut. Men jag var övertygad om att det skulle gå, för ubåten var byggd i tre moduler, akterskepp, förskepp och mittsektion, som kopplats ihop vid tillverkningen. Det innebar att vi hade en gränsyta som var känd. Har man kunnat svetsa ihop den på det viset, måste man kunna dela den där också, säger Anders.

– Eftersom jag var chef för materielsektionen ubåt på FMV var jag ansvarig för de befintliga ubåtarna. Så installationen blev mitt ansvar, säger Anders.

HMS Näcken delad, med den nya sektionen på plats och akterskeppet vid sidan om. Foto: Saab Kockums 

Fogades ihop

I september 1987 skars HMS Näcken itu och tilläggssektionen sattes på plats.

– Det var väldigt spektakulärt. Det var många olyckskorpar som sade att det kommer aldrig att gå. Men jag ser möjligheter mer än hinder och har man kunnat svetsa ihop, så måste man kunna dela också. Och det gick ju bra. Det gäller att ha en positiv atmosfär i projektet när man ska göra något som aldrig gjorts förut och att ha med sig folk som tror på det och inte bromsar, för det kan vara förödande.

En sak som komplicerade projektet ytterligare var att man jobbade efter en väldigt tajt tidsplan.

– Vi hade en deadline i det här och det var att ubåtarna av Gotlandsklass skulle börja byggas i början av 90-talet. Man ville få in Stirlingmaskineriet i båtarna redan från början. Men för att våga det, behövde vi visa att maskineriet fungerade. Den sista beslutstidpunkten för installationen var våren 1990. För att hinna med alla tester var vi tvungna att få båten i sjön och börja köra provturer senast under sista kvartalet 1988, säger Anders.

Anders HägerstedtAnders Hägerstedt, projektledare vid dåvarande ubåtsbyrån på FMV. Foto: FMV

Provturer

HMS Näcken påbörjade sina provturer med maskineriet i Malmö den 20 november 1988 och när de kastade loss körde de med Stirling.

– Jag fick en signal från fartygschefen: "till sjöss under stirlingdrift". Det var fantastiskt.

Nu började en intensiv period med provturer. Det handlade bland annat om tester av själva maskineriet, men även bland annat manöverprov för att se vad det innebar att båten blivit tio meter längre.

– Vi fick väldigt, väldigt positiva reaktioner från besättningen.

Stirlingmotor. Foto: Saab Kockums

Kravet för att maskineriet skulle installeras på Gotlandsubåtarna var att HMS Näcken skulle ha en drifttid på stirlingmaskineriet i minst 1 000 timmar.

– En ubåt går ju inte normalt så mycket under ett år. Men vi fick ihop timmarna som behövdes och testerna gick bra. Allt skedde under väldigt stor sekretess, för det fanns ju ett enormt intresse för det här.

Och så fattades beslutet att stirlingmaskineriet skulle installeras på Gotlandsubåtarna redan i samband med byggnationen.

– Sammanfattningsvis kan man säga att detta är bland det största som hänt i den skeppstekniska ubåtsutvecklingen i Sverige. Jag är väldigt glad att ha fått förmånen att vara med. De här åren och det vi åstadkom då har varit det roligaste i mitt arbetsliv, säger Anders Hägerstedt.


Tipsa om sidan

Fyll i formuläret för att skicka en länk till den här sidan.

Fält markerade med * är obligatoriska.


* Fältet är obligatoriskt

Publicerad: 2018-11-20 12:00. Uppdaterad: 2018-11-20 12:00. Ansvarig: Visa e-postadress.